Ny Senna film

Tiden går rasande fort och plötsligt har Senna blivit 12 veckor. Äntligen bättre väder och vi var båda hemma så vi kunde filma på nytt. Förra gången visade vi hur vi arbetar första gångerna vi har koppel på valpen och nu fortsätter vi i kopplet, börjar ställa små krav på att gå vid sidan och tränar sitt kvar.

Tittar vi på Senna ser vi att hon börjat vänja sig vid kopplet och följer glatt med. När jag vänder med henne kallar jag inte på henne i varken vändning eller sväng. Här vill jag att hon söker mig och när hon gör det överöser jag henne med beröm så hon känner att det är rätt att gå med mig. Skulle hon däremot inte bry sig om mig utan fortsätta i sin egen riktning skulle hon först fått en liten tillsägelse för att återfå hennes uppmärksamhet för att på nytt berömma henne.

Målet med denna koppelträningen är att inte använda kopplet utan se det som en ”säkerhetslina” ifall något skulle gå fel. Tittar ni på klippet så ser ni att kopplet hela tiden är slakt och jag arbetar med min röst och rörelser och inte genom att styra eller ännu värre släpa henne med koppelet.

Vi har även börjat arbeta på sitta och stanna kvar. Som vi ser i filmen spänner vi bågen genom att släppa och lyfta kopplet utan att ge nya kommandon. I all hundträning är våra största utmaningar att vara tydliga och förstå hur hundar uppfattar situationer jämfört med människor. För att uppnå tydligheten som behövs med en liten valp gör jag flera saker i filmklippet. Det viktigaste, jag ger inga kommandon förrän jag har valpens fokus och berömmer fokusen innan jag ger ett kommando. Jag är även övertydlig när jag förstärker ”stanna kvar” med ett handtecken och nästan leker igång valpen var gång vi ska börja gå från sitt. Alla dessa tecken och kommandon ska sedan minskas ner men inledningsvis behöver valpen all hjälp den kan få för att förstå vad som förväntas av den.

En betydligt svårare fråga att svara på i text är hur arbetar vi så att vår hund förstår vad vi vill. Vi kan ta ett exempel på hur det ofta kan se ut när vi tränar en hund och tror att den resonerar som oss. Föraren lämnar sin hund och är tyst på vägen ut. Förblir tyst ute och berömmer hunden hjärtligt efter övningen. Då tänker föraren ”vad duktig du var när du satt kvar fast jag gick”. Hunden trots enastående förmågor är inte begåvad med vårt intellekt. Vi kan berömma medmänniskor för tidigare handlingar men tyvärr inte våra hundar. Lika lite som jag kan i efterhand förklara för min hund att den var duktig på jakten igår lika lite förstår den när jag berömmer efter en övning. Hundar befinner sig alltid i nuet vilket innebär att berömmet när vi är tillbaka hos hunden bara betyder att det är positivast när vi tillsammans. Är vi då även lite stela och nervösa när vi lämnar hunden kommer den tolka det att det är negativt att vara ifrån varandra och positivt att vara ihop, därmed är man på god väg att lära en hund att möta oss så fort vi lämnar den.

Ska vi göra samma övning fast på ett sett så vår hund har en chans att förstå vad vi vill berömmer vi när det är svårast. Vilket är precis när vi lämnar hunden, avlägsnar oss och står på avstånd. Det är vid dessa tillfällen hunden måste känna att den gör rätt som sitter kvar genom att få beröm under tiden. När vi sedan är på väg tillbaka tystnar vi och avslutar övningen med att bryta ”sitt kvar” med ett nytt kommando ”kom”, ”hopp och lek”, etc istället för beröm.

Vi har tagit det ganska lugnt med Senna dessa första veckor, man kan göra ännu mer som ni kan se i nedanstående filmklipp där Lina går med sin jaktcocker på Skånska Jakt och Fiskmässan 2015 vid 9 veckors ålder. Hur mycket man gör och vad man gör beror givetvis på valpen men det viktigaste är att man inte slarvar bort dessa tidiga veckor där valparna vanligtvis suger i sig all ny kunskap i en rasande fart.